Skrivkramp!

Hej på er!
Veckan som gått har varit ganska händelslös faktiskt. Många svenskar har lämnat Nanjing för sommaren så det var glest av hämtande mammor vid skolan i veckan.

Många av dem som har varit här ett tag har bott in sig såpass att det känns lite konstigt att åka till Sverige. För mig känns fortfarande Sverige som mer hemma och det ska bli skönt att komma "hem".
Jonas kommer först i mitten av juli så det blir ensamma veckor i Sverige.
Jag ser fram emot att andas frisk luft, äta jordgubbar, äta gott bröd och lösgodis, dricka gott kaffe och GOSA ner mig i VÄRLDENS underbaraste HUND! The one and only DOUGLAS!!!

Nä mina vänner nu måste jag fortsätta packa! Och inga bilder blev det idag heller. Hoppas på bra uppkoppling i Sverige så jag kan fortsätta blogga i sommar!
Kram

"Säg nog har du väl sett vad som i luften skett....

Nä...det är inte nån rosa elefant iallafall!

Gul tjock dimma vaknade vi till idag...Konstigt ljus blir det då också! Någon sa att det berodde på sandstorm och nån påstår att det blir så när bönderna bränner sina fält. Ja, vad det än är så är det lite jobbigt faktiskt.

Nu längtar vi ännu mer efter Sveriges friska luft! Strunt samma om det är kallare, bara jag kan andas normalt!
En annan sak som vi inte hade med i beräkningarna när vi flyttade hit är alla dessa j-vla mygg!!! I Sverige är myggen ganska feta, långsamma och låter.
Här är myggen smala, ljudlösa och går in i stelth-läge när man är på jakt efter dem! Myggbetten blir vätskefyllda och kliar till f-rbannelse.

Gustav har ganska stora problem med detta. Även i Sverige har han ju svullnat upp till oigenkännlighet. Därför är vi extra hariga här. Vet ju inte hur lång tid det tar till sjukhus om vi skulle behöva. Än så länge (peppar, peppar) har myggorna inte bitit honom så han har svullnat upp så mycket.

Vi sover numera i myggtält. Inte så vackra men otroligt praktiska. Vi har myggspray, myggsalva, tigerbalsam, myggrack och nu senaste investeringen är en mygglampa. det smäller ordentligt i den på kvällen när dem små otäckingarna går sitt öde till möte...moohahaahahaaa!!!

Denna veckan har också gått med rasande fart och det märks också att det är slutet av terminen på skolan. Många har redan lämnat Nanjing för sommarlov i sina hemländer. Men dem som är kvar har vi försökt träffa i veckan och ska träffa några i veckan som kommer.

 Gustav degar och målar på dagarna....

Så här såg Gustav ut förra året när myggorna bet honom i ansiktet.

Igår var vi på hemmaplan. Vi gick till en av dem lokala pubarna och åt lunch. På området där vi bor finns det mesta man behöver, storköp, restauranger, skolan.

Stollarna Sandberg på Potato Pub

Ha det så härligt nu! Kram

Då har ännu en vecka passerat revy.

Veckorna går otroligt fort och jag vet inte riktigt varför ....för det är ett ganska lugnt liv jag lever här. 

Det har varit en händelserik vecka så jag tar det från början.

Jag vet inte om det är samma på alla expat ställen eller om just Nanjing är speciellt. 

Ända sedan jag tog kontakt med svenskar som bodde här har jag blivit så väl omhändertagen!

Alla vill hjälpa och jag tror inte man hittar samma atmosfär någonstans i Sverige.

Kanske (och förmodligen) är det så därför att alla är i samma situation när man kommer hit som expats. 

Och framförallt har man tiden här som man inte har i lika stor utsträckning i Sverige. 

Och vad vill jag komma nånstans med detta (förutom att tacka alla så klart)?

JO, när min Ayi hastigt sa upp sig förra fredagen tog det inte lång stund förrän många skulle höra sig för om det fanns någon ayi utan jobb. Det löste sig så att en familj som var tvungen att lämna Nanjing lämnade sin Ayi. Och då kunde hon börja på tisdagen hos oss istället. 

Än så länge verkar hon riktigt duktig och lagar god kinesisk mat. 

På tisdagen var det även en "hälsa på dag" för Gustav i den klassen som han kommer gå i till hösten. Klassrummet är som ett stort lekrum! 

När barnen hade bekantat sig lite med rummet var det dags för oss föräldrar att gå till ett annat rum för lite information. Gustav var med sina nya kompisar, fröken, klassassistenten samt klassens Ayi i ca 40 minuter. Det hade gått bra, men han hade varit lite ledsen...

Efter besöket i skolan gick vi direkt till Emma. Där skulle svenskfikat vara denna gången. En gång i månaden träffas vi svenskar som bor här i Nanjing. Som jag skrev innan så är det en väldigt speciell situation för oss som bor så här och man delar så väldigt mycket med varandra. Både glädje och sorg. Som vanligt så var det mycket trevligt och när jag gick därifrån så kunde jag bara konstatera att det är som ett enda stort SLÄKTKALAS! 

På torsdag morgon var det något som heter Swim-Gala på skolan. Det innebar att barnen tävlade i vatten. Hugo fick bl a plocka bollar, plocka ringar från botten, sparka sig till andra sidan med en flytplatta. Det gick bra och han hade kul. Eftersom Jonas hade sin invigning så lämnade jag honom på morgonen och då blir han helt förkrossad när jag ska gå. Han blev glad när han såg mig vid bassängkanten, men bröt ihop när jag och Gustav skulle gå hem igen....Det är jobbigt att lämna honom så, men jag vet att han trivs i skolan och sina klasskompisar.

Så här ser Hydroscand i Nanjing ut!

Invigningen blev mycket lyckad och Jonas tal gick bra. Eftersom Jonas har förberett invigningen har vi inte sett så mycket av honom senaste veckan. Skönt att ha honom hemma igen!

Detta är svårt att förstå tror jag för dem som inte bor så här: När det kommer leveranser från Sverige med sånt man känner igen så fylls man av enorm lycka! Bara detta med "svenskt" kaffe! Jag njuter varje kopp jag dricker nu! Helt otroligt vilken känsla! Jonas hade "beställt" från en av dem svenskar som kom på invigningen. Mycket uppskattat!

Dessutom kom det ett paket (helt oväntat) från en av Hugos kompisar i Sverige, Mosås. Algots pappa går samma kurs som Jonas chef som tog med paketet till Hugo. Riktigt roligt och Hugo blev jätteglad!

På fredagen åkte Jonas till Shanghai med svenskarna från Hydroscand. Han kom hem på lördagkväll. Eftersom det är mer regel än undantag att det är 25-30 grader varmt så fyllde vi poolen på lördagen och hade en trädgårdsdag. Vi åt lunch ute och det var hur underbart som helst!

Söndagen ägnades åt leksaksshopping. Vi åkte till Golden Bridge Marknaden som jag hade besökt med Marie på onsdagen. Där hittade vi billiga leksaker.

Även fast det är varmt och skönt här ska det bli skönt att komma till Paradiset. Den 18 juni är jag och pojkarna på svensk mark igen och om tre veckor blir det soffhäng med bästaste Douglas!!!!

Kram på er!

Sverige är ganska litet i sammanhanget

Hej på er alla Euforiska människor!

Riktigt roligt att Loreen vann med Sveriges bidrag i Eurovision Song contest. Tyvärr kunde jag inte se det själv :((. Hade varit tvungen att gå upp mitt i natten och alla ni som känner mig vet att jag inte är någon nattmänniska. Jag tänkte att det kunde bli en trevlig frukost med reprisen på Svt play...men NEJ! Det fanns inte nån repris ännu.....
Ja, ja vad är en bal på slottet. Hon vann och det är det viktiga. Låten har jag ju hört förut....

Jag ska också bli bättre på att blogga oftare. Tänkte ha en plan att blogga varje söndag. Ska försöka i allafall.

Vad har hänt sen sist då?
Gustav är jätteduktig som nästan helt har slängt blöjan och bara använder pottan nu. Det gick faktiskt över förväntan!

Hugo har kommit in i skolan och verkar väldigt glad att få vara där! Det är också kul att det engelska språket börjar komma mer och mer. Från att i mars inte kunde skriva så mycket till att nu skriva riktigt fint (för att vara 6 år). Han ljudar ofta och det blir lite tokigt emellanåt men huvudsaken är att man förstår.
Försök att höra vad det står här...

ALAJETAN DAG

Jonas har fullt upp med invigningen som ska vara nästa vecka. Kineser i all ära, men man märker lätt kulturkrockar när man ska driva nåt sånt ( har jag förstått).
Han tycker iallafall att det ska bli skönt när denna veckan som kommer är över.

Maja...ja, jag kan verkligen inte klaga! Vädret är toppen, slipper stressa över jobb och slipper stressa till dagis. Jag har fortfarande lite svårt för att ta för mig av detta livet. Samtidigt vet jag att det blir lättare till hösten när även Gustav ska gå i skolan. Jag ska inte skynda utan se det som om jag har semester fram till höst...(det rådet fick jag av min kloka mamma Monica).
Jag försöker leka mycket med Gustav och hitta på saker med honom. Eftersom dem som bor här är i samma situation försöker man ses hemma hos varandra.

" Sverige är ganska litet i sammanhanget"....
Jo, det är intressant att läsa svenska tidningar och vad vi fokuserar på i det lilla landet....

T ex var det någon som störde sig på att något företag som hade byggt något hade lämnat kvar tegelstenar som denna någon ville ha bort.
Här ser det ut så lite här och var och kommer säkert att göra så många år till.
Detta var ett av många saker som jag har reflekterat över.
Man får perspektiv på saker och ting.
Eller bara en sån sak som att gå och handla kött...Här ligger köttet helt öppet hela dagen och den som styckar är inte så värst hygienisk.

Det kommer säkert fler små insikter ju längre tiden hinner gå....

Den 25 maj kunde i vår agenda kallas fredagen den 13!
Dagen flöt väldigt bra och jag och Gustav var hos Marie och hade trevligt och fikade.
Vi kom hem och åt och vilade....som vi gör varje dag.
Hämtade Hugo 15.00 och precis innan min Ayi ska gå för dagen lämnade hon fram sin telefon där jag kunde läsa på engelska: Idag är sista dagen jag jobbar här. Jag slutar p g a personliga skäl. Hon lämnade nyckeln och sa Hejdå...Jag fattade ingenting! Har inte haft en susning...Visste att hon varit missnöjd med lönen från första dagen, men vi hade ju tänkt ge henne högre lön efter sommaren och det visste hon....
Jag VET att det inte är någon katastrof att inte ha en Ayi. MEN det har verkligen fungerat bra med henne och Gustav började t o m gilla henne....
Vi försökte få tillbaka henne med löneförhöjning, men det gick ändå inte. Hon som hjälpte oss att prata med henne sa att det inte berodde på vare sig att hon inte trivdes m familjen eller lönen utan att hon tyckte det var för lång restid...
Nu letar vi vidare....Även fast jag fixar att ta hand om mitt eget hus så fungerar Ayi också som substitut till mor-far föräldrar som är ovärderligt när man sitter långt hemifrån.

Som om inte detta var nog denna fredagen har Jonas glasälgar (160 st) från Sverige fastnat i kinesiska tullen och det tar ca 2 veckor att få dem därifrån. Dessa älgar skulle var presenter till invigningen på torsdag....Så han letar efter nya svenska presenter här och jag letar Ayi!

Helgen har varit underbar och jag har ordnat så vi har fått lite mer insynskyddad trädgård och igår grillade vi....Mycket gott! Första gången jag testade att marinera i coca-cola och det blev dundergott! Testa det om ni inte har gjort det förrut!

Nu hörs vi igen nästa söndag!
Kram och ta hand om varandra....livet kan snabbt ta en ny vändning ( och nu tänker jag verkligen inte på min Ayi eller glasälgar....;))

 Fredag morgon klockan 07.00 börjades det gräva i trädgården.

 Nån timme senare var dem färdiga. Här behöver man inte vänta flera år för att få en häck att växa upp. Här planterar man färdiga plantor och flera meter höga träd.

Lördag eftermiddag invigde vi vår grill. Smaskens! Gillar verkligen min trädgård. 

Här är det inte ovanligt nämligen att vem som helst kommer in i trädgården och kikar in....

Nu kanske det inte blir lika inbjudande...

Speciellt en arbetare på området brukar dyka upp när vi sitter inne och äter mellis och bara tittar in...

Säger man till henne så babblar hon bara på på kinesiska....

Barnet och jag har döpt henne till.... 

SPÖKET

Life is a roller coaster

Japp!
Så är det verkligen här! Vet inte riktigt hur man mår egentligen. Det går väldigt upp och ner och hit och dit! Ena dagen känner man sig supersocial och nästa vill man inte träffa en endaste själ. Jag känner precis som när jag var mammaledig. Man är typ "bara" mamma. Det blir lite speciellt när Gustav fortfarande är hemma. Man tar sig inte riktigt för och åker ut för jag vet att han helst vill vara hemma. Förra veckan lämnade jag honom hemma en halvtimme för att testa hur det funkade med Ayi. Det fungerar jättebra! Så så småningom kanske man kan vara borta en längre stund. Målet är att jag ska kunna åka på Jonas invigning i slutet av maj.
Jag kom på idag att jag nog är understimulerad. I höst har jag tänkt att studera på distans så då får jag nog fullt upp men dem här sista veckorna ska jag nog ta tag i ett projekt som legat och grott i mitt huvud. Det började när jag jobbade som hk- lärare, men då hade jag inte tiden. Jag ska försöka göra ett material med lektionsplaneringar som är lätta för elever att följa och gör det lättare för lärare att sätta rättvisa betyg enligt Lgr 11. Jag har planen i huvudet så nu ska det bara ner i datorn....

Ett annat projekt som faktiskt fick ett litet genombrott idag är potträningen med Gustav. När han börjar skolan i augusti måste han nämligen vara blöjfri så vi har lite press på oss.
Först trodde jag att han inte var mogen men nu dem senaste veckorna har han visat ett speciellt mönster. När han ska bajsa går han alltid upp på sitt rum. Det visar ju att han vet när det kommer och därmed borde han också kunna gå på pottan/toan när han behöver. Förra måndagen gick han med kalsonger men då tror jag att det kändes som blöja och då hände det en del olyckor. Dem senaste dagarna har han fått gå med rumpan bar och när han har tittat på film har han suttit på pottan. Och idag kissade han där! Vi blev alla galet glada!! Sen hände det ännu en gång. Bajsandet håller han inne på. Men enträgen vinner...får vi hoppas...;))

Hugo trivs bättre och bättre i skolan. Ett litet bakslag blev det i torsdags när det var idrottsdag. Oturligt nog blev Gustav sjuk så våra planer att vara med fick vi ändra :((. Jonas följde med tills klockan blev 10 sen avlöste jag honom och han kunde lyckligtvis jobba hemifrån med Gustav. Hugo grät och grät och hade fullkomligt koll på oss där vi stod hela tiden. Liten vändning kom när han kom på första plats i en gren. Man är inte riktigt van vid detta att även små barn tävlar mot varandra. I varje gren delades det ut band till 1:an, 2:an och 3:an...

Det var denna grenen som Hugo fick sitt första pris! Han har så skön stil när han kastar...

Ok..jag har två lite halvknäppa söner som jag älskar över allt på denna jord. Den minste av dessa leker nästan alltid med sina händer på detta sättet. Speciellt när han ska äta sin mat.....

Sköna maj välkommen.....

Idag är det första maj och det är även en helgdag här i Kina. Jonas jobbade i lördags så han kunde vara ledig igår. Därför åkte vi en sväng till Shanghai med snabbtåget. Vi bodde över på Sofitel hotell. Det var alldeles för MYCKET folk för min smak. Sist vi var där var det inte alls lika mycket folk. Sen är det en helt annan sak att åka bara jag och Jonas utan barnen. Man kan väl lätt säga att det blev två intensiva dagar...Bilderna när barnen springer omkring summerar ganska bra hur det var..;)).  Men självklart är det mysigt att ha med sig barnen på såna här resor. Vi konstaterade att vi har varit för fega att ta med barnen på någonting förrut och det får vi ju äta upp nu. Dem är rätt så ociviliserade...;)). Det kan bara bli bättre!

Förra veckan kom genombrottet för Hugo i skolan. Onsdagen var första dagen han inte grät och det börjar lossna med engelskan mer och mer...Fröken säger att han förstår mycket och han leker med dem andra barnen (inte bara svenske Joel). Joel har varit och är fortfarande ett stöd till Hugo. En jättefin kompis har han hittat! Samma vecka som Hugo började höll klassen på att träna på ett uppträdande om en kinesisk pojke som hade ett alldeles för långt namn...Vi fick komma och titta och dem var så duktiga allihopa. Hugo härmade hur dem andra gjorde och först när han fick se oss kom tårarna....Efter lite tröst så skuttade han in i klassrummet!

Mycket spring i benen har våra barn....

Gustav tycker det är väldigt jobbigt med alla närgångna kineser som klappar på honom och ska ta kort...Tur att Hugo är en linslus och vill vara med på varje bild. Undrar vart dem använder bilderna till?! Visar dem upp dem på släktkalas..?! Tänk om någon i Sverige skulle göra likadant? Då skulle man ju tro att dem hade en baktanke med det. Skulle vara intressant att kunna bildgoogla....

Så här trevlig har jag och Gustav om det är fint väder. Jordgubbar och vindruvor till förmiddagsmellis i trädgården....

Halleluja!!!

Jag har en underbar man! Det har han varit alla våra 10 år men när han fixar saker åt mig så snabbt och lätt då blir han bara mer underbar! Idag fixade han så att jag numera kan blogga på vår dator!!!
Tjohoo och Jippie!!

Tror att han lever lite efter denna mening...

Happy Wife ,Happy Life...

Men iallafall så fixade han det och han kan jobba ifred och jag kan blogga...

Win win.. :))

 Sommaren har verkligen kommit och det har inte tagit många veckor. När vi kom i mars hade vi vår en dag och sen blev det sommar. Kan inte säga annat än att vi njuter! 

 Min store kille som började skolan i fredags. Det var tufft för Jonas att lämna honom. Han grät och skrek, men hade lugnat sig sedan. På eftermiddagen när vi hämtade honom var han jätteglad och det hade gått bra på dagen. Han tycker såklart att det är jobbigt att inte förstå språket och inte förstå vad som kommer härnäst. Det tar ju ett tag innan han lär känna fröken, assistenten och klasskompisarna. Idag är det onsdag och det har gått lite upp och ner men han har en svensk kompis i klassen som gör det lite lättare för honom. Dessutom har han spanat in en tjej i en annan klass som heter Tuvali. ;).

 Lillkillen har också blivit stor! I måndags fyllde han tre år. Eftersom Jonas jobbar sent numera (hemma vid 19-tiden) så firade vi honom i söndags med sång, presenter och tårta. Han fick en affär som var väääldigt uppskattad! Det är lite svårt som mamma att tycka det är lika roligt att leka kassörska efter två timmar..;)). Men, men vad gör man inte?! Vi är ju numera hemma ensamma (ja, ja förutom ayi då) så vi brukar träffa lite andra barn och mammor i veckorna. Mycket trevligt!

Hugo får så trevliga mail från sin gamla förskoleavdelning Blåklockan i Mosås. Nu i det senaste mailet hade de skrivit att han var en sån bra kompis och att dem saknade honom. Han blev jätteglad! Eftersom skolan tar hårt på krafterna har vi inte orkat svara direkt utan väntat ett par dagar. I dag fick vi iväg ett mail. Barnen hade bl a frågor om hur det ser ut i klassrummet och om det finns clowner i Kina....Kul! Clowner har vi inte hittat men vi tog ett kort på klassrummet.....