Dansa pausa....

Japp, det är nog en bra liknelse hur det är här egentligen...

Alltså...det rullar på ganska bra och så rätt som det är så händer nåt och då är det bara att ta ett djuuuuupt andetag och tänka....

Det löser sig...

Det tar tid men DET LÖSER SIG!

Om man inte har lärt sig nåt annat när man åker härifrån så är man iallafall expert på krishantering.

Första veckan var ganska tuff med allehanda problem som uppstod och det är inte helt hundra ännu. Men det kommer bli bra...PAUSA...

Veckan som var var också ganska tuff. Jag tror att alla som har barn vet vad jag pratar om. 

Det är inte lätt att börja i en ny klass.

Dessutom på ett språk som man inte förstår.

Dessutom med ingen som helst inskolning.

Här är det 10 minuter och sen hejdå...

Jag litar på att lärarna här vet vad dem gör. Det är expat ungar som går i skolan och dem går här 2-3 år. Några längre. Det kommer nya elever ständigt och dem vet vad barnen går igenom. 

Dem mixar klasserna inför varje läsår så eleverna får nya klasskompisar. 

Det skär i hjärtat när ens barn gråter.

Det har varit mycket tårar både från pojkarna och även i smyg från mamman. 

Men det löser sig. Det gör det alltid.

Gustav går i PreK. Nåt mellanting mellan förskola och skola. Dem börjar 08.00 och slutar 12.45. 

Dem lär genom att leka. 

Fröken skickar mail VARJE dag med bilder och information om vad dem har gjort under dagen. Ambitiöst men väldigt roligt att läsa. 

Gustav verkar komma in i detta snabbare än Hugo och verkar inte bry sig så mycket om att dem pratar engelska. 

Hugo går i Grade 1. Dem börjar också 08.00 och slutar 15.00. Det är lite mer skola. Han har det lite jobbigt och är fortfarande ganska osäker. Men det blir bättre och bättre. 

Vi försöker åka ut iallafall en dag i helgen. Oftast händer det saker på skolan på lördagar så söndagarna ska vi boka chauffören och åka ut och upptäcka saker. Idag åkte vi till en tygmarknad och köpte tyg. 

På tisdag veckan som kommer, kommer det en skräddare hem till oss och ska sy upp lite kläder. 

Ska bli spännande! Det är bara Jonas som har gjort det så de tär premiär för Hugo, Gustav och mig....

Därefter åkte vi till ett köpcentrum som barnen tyckte var så roligt! Det var mycket fontäner och vatten som fick lite liv när det spelades musik. Hit kommer vi åka fler gånger. Aquacity hette det...såklart!

Hoppas veckan bjuder på mycket dans....Det har nämligen varit en hel del PAUS...

Nu åskar det och blixtrar som värsta nyårsafton. Tv-n la av så this is it! Ses nästa vecka......

En sommar i Sverige...

Nu så ska jag försöka summera sommaren.

Vi kom till Sverige i midsommarveckan. Eftersom jag var ensam med barnen tänkte jag att det kunde vara skönt att få lite hjälp så då bodde vi ute hos mina föräldrar på Stocken, Orust några dagar. 

Det var ett mycket bra beslut eftersom jag var vimmelkantig i flera dagar efter flygresan. 

Skönt att bli lite ompysslad :)).

Vi var hos min storebror Anders m familj och deras vänner på midsommarafton i Ellös och på kvällen hos min moster på Stocken.

Jag och barnen åkte ut till Brodalen på midsommardagen och inväntade Douglas (!!!) som skulle komma ner med mina svärföräldrar.

Ok, min Hund funkar så här: När jag bara har varit borta en helg från honom så totalt ignorerar han mig så mina förhoppningar var inte så stora att jag skulle få stora överfallet. 

Han var glad iallafall (sen om det var åt mig eller nåt annat...). JAG var iallafall överlycklig att träffa honom igen!

 Helt underbart att ha honom liggandes på mina ben på natten igen...

Detta fenomen gör lite ont i hjärtat faktiskt. Douglas kryper GÄRNA upp i Johannes knä men jag får närapå dra upp honom i mitt....På ett sätt är det ju jättebra för då saknar han mig nog inte så mycket. 

Ett annat exempel var när jag, pojkarna och Douglas åkte upp till Örebro och sov över hos mina svärföräldrar (där Douglas numera bor). Han kändes så hemma där! Klart det känns lite hårt men det är en lättnad att se det med egna ögon....

Vi spårade lite i skogen. Jag släpade runt en älgklöv och dagen efter fick han gå spåret och OJ vad duktig han är! Det är lite synd att jag inte har möjlighet att spåra mer. 

Det är ju inte för intet han är viltspårchampion :))

Detta är en hunds vy över Dalen, Fisketorp. Han verkligen ÄLSKAR att ligga och titta ut över vyerna. Här går han alltid lös och och han mår så bra!

Barnen badade en gång i havet i sommar....

Här vid Kålleröd

Gustav kom på att magen kunde prata också....

En mycket trevlig sommarfest hade vi i regnet! Vi var drygt 30 stycken under ett stort festtält. Våra vänner från Mosås var med och det var jätteroligt! Det blir en repris nästa år, var så säkra....

Den sista veckan besökte vi äntligen SÄMSTAD. I BRASTAD är vi ju jämt och handlar m.m, men vi hade inte varit Sämstad. Det var ett litet fint samhälle med minigolfbana och trevligt folk. 

Gustav körde sin egna lilla stil...Allt funkar..;))

Första veckan i Najing går verkligen i Kinas tecken! (ha, ha fyndigt där..;))

Tror det var i mitten av veckan som jag anmälde lite fel i huset som vi upptäckte nu när vi kom tillbaka. 

Dels har vi bara väldigt varmt vatten eller väldigt kallt vatten. 

Detta var redan när vi flyttade in men i våras sprang det hantverkare här hela tiden ändå så till sist orkar man inte rapportera fler fel. 

Men NU tänkte jag eftersom jag hade en del andra grejor också. 

Dem som skulle fixa vattnet kom hit på onsdagen bytte plats på nåt, så nu skulle det fungera. 

Då var det bara så att på kvällen hade varmvattnet helt försvunnit. 

På torsdagen kom dem och skruvade sönder hela varmvattenberedaren och hittade felet! 

En liten givare som bara skulle bytas. Fine! 

Men han som hade skruvat sönder hade ingen ny givare med sig så han skulle fixa detta på fredagen. 

Ok...Jag väntade hela fredagen och tänkte jag skulle besöka skolan, men jag hade inte duschat på flera dagar så....klockan 16.00 kom dem och "fixade" detta. 

Det är ju bara det att dem hade tydligen glömt bort det ursprungliga felet och åtgärdade bara så vi fick superhett varmvatten IGEN! Ja, ni förstår?! Det är inget lätt land....

Idag 13/8 var det första dagen på PreK för Gustav. Han grät en hel del, men han hade nog haft ganska kul i allafall. 

Mina tappra hjätar....

Hugo fällde väl några tårar idag men han hade också haft roligt med kompisarna.

En ny fas börjar ju även för mig. Från att ha varit relativt uppbunden med Gustav så har jag nu 4 timmar fri lek varje dag. Känns superkonstigt. 

Om några veckor börjar jag plugga på distans så dem där timmarna kommer gå väldigt snabbt är jag rädd. 

Är väldigt glad över alla nya vänner jag har fått här! Idag har jag träffat både nya och nygamla och alla är lika fantastiska att umgås med! Hoppas man kommer hålla kontakten med många av dem när man inte bor här längre.

Ha det nu så härligt alla och ta vara på dagen!

Tillbaka i Öst

Hej!
Tänker bara skriva lite kort....Blir längre en annan dag.

Nu är vi, efter en härlig sommar i Sverige, tillbaka i Nanjing!

Livet börjar så smått återgå till det normala, eller normalt och normalt?
Jo, för att vara Kina är det normalt.

Nu ränner det hantverkare, landlord och tolk här igen...

Igår hade jag en del klagomål....
En vägg har spruckit, vattnet blir ALDRIG ljummet och den förr så fina häcken är halvdöd....
Resultatet idag är att vi inte har varmvatten alls....

Ingenting förvånar mig längre men jag vet inte om jag vänjer mig.

Nepotism, skriver mer senare!

ÅÅÅÅÅÅååååååå Sverige!!

Sverige är ett underbart land!

Jag och pojkarna har varit hemma i Sverige nu sedan den 18 juni. Helt, helt underbart! Saknar förståss Jonas men han kommer nästa vecka!
Varje morgon som jag går ut med min älskade Douglas så drar jag havsluften så långt ner i mina lungor det bara går....Ingenting går upp mot Sveriges klara luft och blåa himmel!

Det är superskönt att ha egen chaufför i Kina, men oj vilken frihetskänsla det är att bara kunna ta bilen och köra till Ica och köpa mat...

Förrutom att andas och åka till Ica så grejar vi i huset. Idag har jag gjort i ordning vår gäststuga. Hoppas den blir välanvänd i sommar. Det är verkligen kul när det kommer vänner, släkt och bekanta och hälsar på även om det "bara" så är på fika eller längre vistelse.

Det är även härligt att få rå om Douglas till max igen...Kommer bli tufft den 5 augusti när vi åker igen. Då blir vi borta i 10 månader....

Det var många timmar vi var på resande fot men mina pojkar var exemplariska! Hugo fick sitta själv i sätet framför mig och Gustav. Han berättade själv för flygvärdinnorna vad han ville ha. Ibland servade han mig också och hämtade vatten. Min store kille!

Gustav tittade mest på film eller spelade spel på Ipaden. Den enda gången det var lite jobbigt var när vi landat i Franfurt och skulle vänta där i tre timmar. Alla tre toktrötta....

I år firade vi midsommar på Orust. Ellös på förmiddagen med min storebror och på kvällen hos min moster på Stocken. En riktigt trevlig dag men vi saknade pappan i familjen....

En bild som säger mer än alla ord. Jag älskar min hund!

Här är vi på utflykt till Uddevalla med mormor och morfar.

Och här är världens bästa Douglas igen....

Detta börjar blir lite irriterande nu...Gustav tar väääääldigt lång tid på sig att äta därför att han leker med bestick, händer ja allt som står på bordet i princip. Han går verkligen in i leken och märker inte när man pratar med honom eller börjar plocka bort maten runt omkring.....

Skrivkramp!

Hej på er!
Veckan som gått har varit ganska händelslös faktiskt. Många svenskar har lämnat Nanjing för sommaren så det var glest av hämtande mammor vid skolan i veckan.

Många av dem som har varit här ett tag har bott in sig såpass att det känns lite konstigt att åka till Sverige. För mig känns fortfarande Sverige som mer hemma och det ska bli skönt att komma "hem".
Jonas kommer först i mitten av juli så det blir ensamma veckor i Sverige.
Jag ser fram emot att andas frisk luft, äta jordgubbar, äta gott bröd och lösgodis, dricka gott kaffe och GOSA ner mig i VÄRLDENS underbaraste HUND! The one and only DOUGLAS!!!

Nä mina vänner nu måste jag fortsätta packa! Och inga bilder blev det idag heller. Hoppas på bra uppkoppling i Sverige så jag kan fortsätta blogga i sommar!
Kram

"Säg nog har du väl sett vad som i luften skett....

Nä...det är inte nån rosa elefant iallafall!

Gul tjock dimma vaknade vi till idag...Konstigt ljus blir det då också! Någon sa att det berodde på sandstorm och nån påstår att det blir så när bönderna bränner sina fält. Ja, vad det än är så är det lite jobbigt faktiskt.

Nu längtar vi ännu mer efter Sveriges friska luft! Strunt samma om det är kallare, bara jag kan andas normalt!
En annan sak som vi inte hade med i beräkningarna när vi flyttade hit är alla dessa j-vla mygg!!! I Sverige är myggen ganska feta, långsamma och låter.
Här är myggen smala, ljudlösa och går in i stelth-läge när man är på jakt efter dem! Myggbetten blir vätskefyllda och kliar till f-rbannelse.

Gustav har ganska stora problem med detta. Även i Sverige har han ju svullnat upp till oigenkännlighet. Därför är vi extra hariga här. Vet ju inte hur lång tid det tar till sjukhus om vi skulle behöva. Än så länge (peppar, peppar) har myggorna inte bitit honom så han har svullnat upp så mycket.

Vi sover numera i myggtält. Inte så vackra men otroligt praktiska. Vi har myggspray, myggsalva, tigerbalsam, myggrack och nu senaste investeringen är en mygglampa. det smäller ordentligt i den på kvällen när dem små otäckingarna går sitt öde till möte...moohahaahahaaa!!!

Denna veckan har också gått med rasande fart och det märks också att det är slutet av terminen på skolan. Många har redan lämnat Nanjing för sommarlov i sina hemländer. Men dem som är kvar har vi försökt träffa i veckan och ska träffa några i veckan som kommer.

 Gustav degar och målar på dagarna....

Så här såg Gustav ut förra året när myggorna bet honom i ansiktet.

Igår var vi på hemmaplan. Vi gick till en av dem lokala pubarna och åt lunch. På området där vi bor finns det mesta man behöver, storköp, restauranger, skolan.

Stollarna Sandberg på Potato Pub

Ha det så härligt nu! Kram

Då har ännu en vecka passerat revy.

Veckorna går otroligt fort och jag vet inte riktigt varför ....för det är ett ganska lugnt liv jag lever här. 

Det har varit en händelserik vecka så jag tar det från början.

Jag vet inte om det är samma på alla expat ställen eller om just Nanjing är speciellt. 

Ända sedan jag tog kontakt med svenskar som bodde här har jag blivit så väl omhändertagen!

Alla vill hjälpa och jag tror inte man hittar samma atmosfär någonstans i Sverige.

Kanske (och förmodligen) är det så därför att alla är i samma situation när man kommer hit som expats. 

Och framförallt har man tiden här som man inte har i lika stor utsträckning i Sverige. 

Och vad vill jag komma nånstans med detta (förutom att tacka alla så klart)?

JO, när min Ayi hastigt sa upp sig förra fredagen tog det inte lång stund förrän många skulle höra sig för om det fanns någon ayi utan jobb. Det löste sig så att en familj som var tvungen att lämna Nanjing lämnade sin Ayi. Och då kunde hon börja på tisdagen hos oss istället. 

Än så länge verkar hon riktigt duktig och lagar god kinesisk mat. 

På tisdagen var det även en "hälsa på dag" för Gustav i den klassen som han kommer gå i till hösten. Klassrummet är som ett stort lekrum! 

När barnen hade bekantat sig lite med rummet var det dags för oss föräldrar att gå till ett annat rum för lite information. Gustav var med sina nya kompisar, fröken, klassassistenten samt klassens Ayi i ca 40 minuter. Det hade gått bra, men han hade varit lite ledsen...

Efter besöket i skolan gick vi direkt till Emma. Där skulle svenskfikat vara denna gången. En gång i månaden träffas vi svenskar som bor här i Nanjing. Som jag skrev innan så är det en väldigt speciell situation för oss som bor så här och man delar så väldigt mycket med varandra. Både glädje och sorg. Som vanligt så var det mycket trevligt och när jag gick därifrån så kunde jag bara konstatera att det är som ett enda stort SLÄKTKALAS! 

På torsdag morgon var det något som heter Swim-Gala på skolan. Det innebar att barnen tävlade i vatten. Hugo fick bl a plocka bollar, plocka ringar från botten, sparka sig till andra sidan med en flytplatta. Det gick bra och han hade kul. Eftersom Jonas hade sin invigning så lämnade jag honom på morgonen och då blir han helt förkrossad när jag ska gå. Han blev glad när han såg mig vid bassängkanten, men bröt ihop när jag och Gustav skulle gå hem igen....Det är jobbigt att lämna honom så, men jag vet att han trivs i skolan och sina klasskompisar.

Så här ser Hydroscand i Nanjing ut!

Invigningen blev mycket lyckad och Jonas tal gick bra. Eftersom Jonas har förberett invigningen har vi inte sett så mycket av honom senaste veckan. Skönt att ha honom hemma igen!

Detta är svårt att förstå tror jag för dem som inte bor så här: När det kommer leveranser från Sverige med sånt man känner igen så fylls man av enorm lycka! Bara detta med "svenskt" kaffe! Jag njuter varje kopp jag dricker nu! Helt otroligt vilken känsla! Jonas hade "beställt" från en av dem svenskar som kom på invigningen. Mycket uppskattat!

Dessutom kom det ett paket (helt oväntat) från en av Hugos kompisar i Sverige, Mosås. Algots pappa går samma kurs som Jonas chef som tog med paketet till Hugo. Riktigt roligt och Hugo blev jätteglad!

På fredagen åkte Jonas till Shanghai med svenskarna från Hydroscand. Han kom hem på lördagkväll. Eftersom det är mer regel än undantag att det är 25-30 grader varmt så fyllde vi poolen på lördagen och hade en trädgårdsdag. Vi åt lunch ute och det var hur underbart som helst!

Söndagen ägnades åt leksaksshopping. Vi åkte till Golden Bridge Marknaden som jag hade besökt med Marie på onsdagen. Där hittade vi billiga leksaker.

Även fast det är varmt och skönt här ska det bli skönt att komma till Paradiset. Den 18 juni är jag och pojkarna på svensk mark igen och om tre veckor blir det soffhäng med bästaste Douglas!!!!

Kram på er!