Ja, det är väldigt lätt att leva i denna bubblan. Man vänjer sig lätt vid att fylla upp dagarna med saker som i det vanliga, normala livet anses som lyx.
En dag när jag var helt slut av varmt väder, motion och någon ytterligare aktivitet så sa Hugo till mig...-Jag förstår mamma. Det är jobbigt att inte jobba...( därav rubriken).
Denna veckan har bara innehållit mycket (nästan stressigt) trevligheter!
Varje morgon börjar med att jag åker med Jonas och pojkarna till skolan och när vi har lämnat dem går jag en 2 timmars power walk. Ibland ensam men oftast är det minst en till. Mycket trevligt!
Beroende lite på vad vi gör efter träningen så duschar jag antingen hemma eller på skolan. Runt skolan finns det mesta nämligen. En dag gick vi på pedikyr och en annan dag manikyr. Därefter äter vi lunch runt skolan eller i skolans cafeteria.
En gång i månaden har vi svenskfika. Då träffas vi hemma hos varandra, fikar och har det mycket trevligt! Eftersom man är så långt ifrån släkt och vänner i Sverige så är dem här träffarna ovärderliga.
Fram tills i onsdags så var jag låst efter 12.30 då jag hämtade Gustav på skolan. Min Ayi (hemhjälp) fick nämligen passerkort till skolan så hon kan hämta Gustav. Det innebär att jag har (om jag vill) fram till 15.00 att göra vad jag vill. Gustav älskar Ayi! Han leker hellre med henne än med mig så ni förstår att han blir jätteglad att hon hämtar ibland.
Jag har börjat med kinesiska. I onsdags satt jag uppkopplad mot Sverige och distanskursen i nybörjarkinesiska. Det är inget lätt språk, men roligt! Varje onsdagskväll mellan 20-22 ska jag gå kursen och därimellan är det självstudier.
Den 10 september börjar min andra distanskurs. I specialpedagogik. Hoppas den också blir rolig och givande.
Hur går det för Hugo då? Jo, det verkar som om han börjar komma in i det och ja, det kommer lite tårar ibland, men det känns som om det går bättre. Han kom hem en dag med ett kärleksbrev från en klasskompis och i fredags hade han fått diplom för att han var The learner of the week....KUL! Sen vet jag inte riktigt för vad...Det står Principled...Jaha...principfast...hmmm...
Nu har Jonas åkt till Sverige och Lettland. Han blir borta i en vecka. Det kommer bli tomt, men vi kan inte vara på nåt bättre ställe igentligen. Ett kontaktnät på 25 personer med i princip gångavstånd och hemhjälp och chaufför. Plus inget jobb att behöva vara pigg på.....
Vi får väl se vad jag skriver om en vecka!
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar