Födelsedag, Trick or treat och ett nytt köpcentrum

God Afton!
Mamma och pappa åkte på måndagen och oj så tyst och tomt det blev! Det blir ett annat tempo på tillvaron när man har besök.
Det är som en fest. Jätteroligt men det är en hel del runt omkring och man vill att dem ska ha det bra och trivas.

Veckan som gick var det dags att ta tag i vardagen igen.
Jonas fyllde 35 år i torsdags och jag och barnen gjorde en chokladtårta som vi fikade på när Jonas kom hem på eftermiddagen. Vi beställde hem mat från den Italienska restaurangen. Mycket gott!

Så här ser en av Hugos läxor ut. På måndag gör han Monday och på tisdag gör han...ja ni fattar.
 Dessutom ska han läsa  och sortera ord. Han gör läxorna utan problem och nästan helt utan någon hjälp. 

På fredagskvällen var det Halloweenfest på skolan. För varje sån här grej som händer på skolan så undrar man om det skulle fungera på skolan i Sverige. Å förmodligen inte. Tyvärr. 

Och det beror till stor del på att eleverna på NIS har en av föräldern hemma (oftast). Det innebär att man har tiden att engagera sig i skolan. Det är en stor föräldraförening som ordnar såna här grejer. Det är detsamma med idrottsarrangemang som händer på skolan så gott som varje helg. Såna händelser som man själv upplever som lärare tar så enormt mycket energi. Här följer lärare och elever med runt på tävlingar på helger. Alltså det känns som det är mer engagemang från både lärare och föräldrar. Men som sagt, det funkar här när tiden finns. Skolan är den centrala delen här. 

Pappa Jonas med en trött spindelman

Hugo är både trött och hungrig. Undrar från vem han har ärvt mat-och sov klockan?!

Bröderna har gjort en egen bio på lördagmorgonen. One of these days....

Batman innan han blev för trött.

Dem tre musketör... förlåt spindelmannarna. Dem tre bästisarna i samma klass. Alla tre kom i samma utstyrsel.

Här ska det ut och tiggas godis i området.

På söndagar brukar vi åka ut på nånting. Denna söndagen var inget undantag. Vi hade hört talas om ett nytt köpcentrum som hade öppna och eftersom vi ändå var tvungna att åka till H&M så drog vi dit. WOW! Vilket ställe! Hur stort som helst, med flera biografer, inomhus isbana och en spelhall (som barnen upptäckte ca 5 minuter innan vi skulle åka hem) och massor med butiker.
Rent och fint och inte överdrivet mycket folk. 

                                                   

Förra veckan började vi prata lite om julen och så. Julen här kommer inte att bli som i Sverige. Mycket kan man få tag på men inte allt och det som finns kanske inte smakar som vill ändå. Ikea har en del men det var bättre förr när det var mat från Sverige. Nu är det lokala köttbullar och korven är då verkligen inte så god. En sak som det inte har funnits nån annan jul är julmust. Men i år finns det! Oj, så glad jag blev när jag hörde talas om det. Vi åkte till Ikea och köpte en hel del flaskor! Får hoppas att Jonas föräldrar får med sig lite prinskorv, skinka och inte minst grönkål....

Hösten har börjat komma här. I Sverige snöar det. Hoppas inte det kommer snö är....

Hej hopp!

ps: Härligt att se att du är pigg nu Douglas men matte saknar dig. Tror du får följa med hit i jul....Ds

Tre veckor går rasande fort!

Imorgon går flyget hem igen för mamma och pappa. Tre härliga veckor här i Kina är slut för denna gången.
Jag vet inte riktigt vart tiden har tagit vägen?!
Men vi har ju hittat på mycket och jag tror nog att dem är nöjda. 
Dem har ju varit mycket i Beijing när min bror bodde där och jag förberedde dem på att Nanjing inte är så likt. Det finns t ex inte lika mycket fakekläder här som i Beijing. Men dem fick köpt lite när vi var i Shanghai.
Veckan som gick var ganska välfylld med utflykter. 

I måndags åkte vi till en porslinsmarknad. Jag hade inte varit där utan bara hört talas om den. OJ, så mycket porslin och glas det fanns där! Det var så mycket att det ända jag kom hem med var 6 st tallrikar. Jag hade planerat att köpa koppar och djupa tallrikar också. Men det blir fler vändor dit, var så säkra..;)
Vi hann också åka till Golden Bridge som är en stor marknad med MYCKET grejor. Inte så mycket fake märkeskläder men tror nästan allt annat finns där!

I tisdags var vi på en explorer walk som NIC (Nanjing International Club) ordnade. Vi gick en bit på stadsmuren och åt lunch på ett riktigt kinahak. Väldigt god mat!

Detta var ett kejsarpalats som vi gick förbi när vi gick på muren.

På onsdagen var vi på hemmaplan. Jag gick på aerobic, som jag gör varje onsdagmorgon och kinakurs, som jag gör varje onsdageftermiddag. 

Hugos årskurs var på restaurang mitt på dagen. Det är en av många roliga saker dem gör på skolan. Anledningen till restaurangbesöket var att området som dem ska jobba med handlar om mat och hälsa. Då genomsyras det i alla ämnen. T ex på idrotten pratar dem om hur hjärtat arbetar när dem motionerar. Alltså mycket ämnesövergripande! Sånt gillas! Anledningen till att dem har möjlighet att göra så mycket saker är att det kostar en hel del att låta sina barn går här...Vi räknade ut att skolan får in ungefär 100 miljoner i elevintäkter på ett år..Skolan har ungefär lika många elever som Engelbrektsskolan i Örebro. Jag undrar hur mycket pengar som Engelbrekt har att röra sig med...? Nån som sitter på den informationen? Maila mig gärna....Pengar är inte allt, jag vet! Men väldigt mycket....

På torsdagen åkte vi iväg till Ikea. Mamma och pappa ville gärna ge Jonas en tavla i födelsedagspresent. Han fyller år den 25 oktober. Det blev en jättefin tavla! Som så mycket annat i detta landet så är det inte lätt att hänga upp tavlan...Men det blir nog bra när det blir. 

Själv har jag jätteproblem med vad jag ska ge Jonas i present. Han vet inte själv vad han vill ha och även om han visste så vet jag inte vart jag får tag på det här....Förslag mottages tacksamt! Gärna direkt till min mailadress så han inte ser...;) (majasandberg@hotmail.com)

På fredagen skulle alla 1:or uppträda. Förra området som dem jobbade med handlade om vart människor jobbade med och hur dem bodde m.m...Detta skulle nu Hugo och kompisarna visa upp..

Hugo var ambulansförare. Dem hade bl a varit på en brandstation och fått bygga upp modeller med glasspinnar hur ett samhälle ser ut. 

Finaste Hugo!

På lördagen åkte vi till ett kejsarpalats inte så långt hemifrån. Mycket fint att se!

Min fina pojkar!

Det är fortfarande sommar!

Skulle behöva hjälp!
I mitt specialarbete i specialpedagogik vill jag skriva om hur det är att komma tillbaka till Sverige efter att ha gått på Svenska Skolan i Beijing. Jag söker alltså efter familjer vars barn har gått på svenska skolan i Beijing som skulle vilja ställa upp. Det är inget ansträngande alls! Bara svara på ca 10 frågor om skolan i Beijing och hur det funkade när man kom till Sverige igen. Det är helt anonymt!
Och jag letar inte fel eller brister utan även om det är så att   eleverna lär sig mer i skolan i Beijing.
Maila mig isåfall: majasandberg@hotmail.com

Det är dax att bita i det sura äpplet!

Det är dags att göra sig av med dem....Dem där som har hängt med så länge...För min del i 7-8 år....
Jag tänker på dem där extra kilona som man får på köpet när man blir gravid. För min del rör det sig om ca 10 kilo som ska bort. Tänkte mig 1/2 kilo i veckan. Det borde väl gå, eller? 
Det som är svårt här i Kina är att man inte riktigt vet vad det är man stoppar i sig. Det är många knapriga grönsaker, men också en hel del socker i kötträtter och kycklingrätter...Jag MÅSTE (hur tungt det än är ibland) antingen powerwalka minst 1 1/2 timme eller stå på crosstrainern en halvtimme varje dag....Ska försöka äta hälften av det jag normalt äter...Ja, vi får se om det hjälper! 
Tänker inte vända upp och ner på allt för dessa kilo men OJ så skönt om jag fick bort dem....

Vad har hänt i veckan då? Jo, vi har haft underbart väder och det är så roligt att visa Nanjing från sin bästa sida.

På måndagen var det skola igen. Det är en befrielse att inte lämna en gråtande son längre på skolan! (Sen tror jag att han gråter någon gång ibland under dagen men inget som han säger själv utan det syns i ansiktet).
Vi åt lunch på potato pub och sen fick mamma och pappa följa med och hämta Gustav. Det är så roligt när Gustav o c/o går från maten och håller i ett rep så dem ska gå fint på ett led.  

På tisdagen var vi nere på Nanjing Massacre Memorial Museum. 
Det var ju så att Japan invaderade huvudstaden, som då var Nanjing, den 13 december 1937. Under 6-8 veckor våldtog, torterade avrättades ca 300 000 civila. Det är ett stort museum med mycket bilder och utgrävningar med skelett m.m. Och på flera bilder finns swastikan avbildad tillsammans med Röda Korset. Men på den här tiden var den en godhjärtat organisation som hette The red Swastika Society som verkade ungefär som Röda korset. Från början är det ju en Buddhistisk/Hinduistisk symbol. 

På väg till museet körde vi förbi denna bilen.  '
Jag förstår inte hur personen i bilen tänkte när han valde att ha texten på bilen.

Museet är jättestort!

På kvällen åkte vi först till Jonas jobb och tittade och sen till Teppanyaki restaurang på kvällen. 

Gott och trevligt!

På onsdagen hade vi släktkalas! Eller ja, den närmaste släkten som finns här i Nanjing, nämligen Svenskfika! Vi träffas hos varandra en gång i månaden och denna gången var det min tur att stå för värdskapet och fika. Det är riktigt trevligt att träffa alla. Vi är ungefär 25 st svenskfamiljer här.

På torsdagen var det dags för ännu en utflykt. Jag var tvungen att åka ner till H&M för att köpa shorts till barnet eftersom dem växer så det knakar nu. MEN inte fanns det shorts där, nä nä för nu är det nämligen höst i Nanjing...Jo, jo 25 grader och sol??!! Allt under 30 grader är höst och vinter och då är det tjocka jackor, koftor och mössor som säljs. Jag köpte dock två par långbyxor till dem. Det blir väl snart lite kallare och då kan dem ju ha dem. 

Efter shoppingen blev det en STOR kopp kaffe

På fredagen fick jag lite ångest. Jag pluggar ju också....Så nu när det har varit så mycket roligt med mina föräldrar så har jag nästan glömt bort att läsa och skriva litteraturdiskussioner. 

Så fredagen fick bli en hemmasittardag med plugg och inlämning av första uppgiften. 

Mamma och pappa roade sig själva borta på lilla torget vid skolan. 

Detta är en glad och nöjd kille! Tillsammans med fyra andra bagare så gjorde dem hallongrottor och cupcakes!
Det var svårt för en hemkunskapslärare att stå tyst och ha händerna på ryggen.
 Jag kan säga att( tyvärr!) Hugo nästan aldrig får vara med när jag lagar mat eller bakar.
Det kan ju tyckas konstigt men när jag bakar eller lagar mat hemma så ska det gå fort och det gör det inte riktigt när Hugo är med.
Nu får det bli ändring på det! Han var riktigt duktig och han förstod Brenda,kvinnan som höll i bakkursen, perfekt fastän hon bara pratade engelska.

Se så fina! Å goda blev dem också!

Direkt efter bakningen var det simträning på skolan. Hugo är ju inte så förtjust i det. Han ÄLSKAR vatten och är ett riktigt vattendjur men när det kommer till att lära sig simma så får han lite panik. Varje lördagmorgon pågår övertalning ända tills vi sitter på bassängkanten. Han tyckte inte det var så jätteroligt i lördags heller så vi gav honom en sorts morot...OM han kan simma vid jul så åker vi till Legoland i sommar. OM det nu skulle vara så att han inte kan simma så åker vi ändå men han får gärna tro att det hänger på om han kan simma eller inte. OCH jag tror verkligen han kommer simma alldeles snart bara han knäcker koden och då kommer han ha sååååå roligt!

Idag söndag har vi fördrivit tiden att gå på marknaden vid Fu Zi MIAO. Trevligt men mycket folk!!

Tillökning, sjukhus, Shanghai och en massa hejsan hoppsan!

Japp, detta är det senaste tillskottet i familjen! En eldriven vespa. Och NEJ...ingen åker utan hjälm.. 

Fredag den 28 september

Hugo och Gustav leker som vanligt och inte vildare än vanligt, men plötsligt ligger Hugo på rygg och har ramlat. Han gråter och jag sätter honom i soffan. Plockar ut ett korvpaket från frysen och håller mot bakhuvudet som han slog i golvet. Efter 10 minuter säger han att han börjar se suddigt. Ja, ni fattar va?! Man blir ju något hispig som förälder i det läget och inte mindre när man bor så här. Jag ringer till Jonas som precis hade kommit till ett möte som (tack och lov) blivit försenat. Det är ju inget annat att göra än att ringa SOS International akutnummer. Där får jag prata med en läkare i Peking som också bokar tid så fort som möjligt nere på kliniken här i Nanjing. Jonas vänder hem och tar med sig Hugo. 

 
Nere på kliniken inväntar läkaren och efter undersökningen blir det transport till ett närliggande sjukhus för ct-röntgen. Nu mådde Hugo som sämst. Kräkte hela tiden fast det inte fanns nåt kvar att kräka upp.
Jonas beskrev röntgen som löpande band princip. Patienterna låg på rad och skjutsades in en efter en. Inget röntgenskydd heller att tala om. Eftersom Hugo inte ville titta uppåt så fick Jonas vara kvar inne hos honom. Men ingen skyddsväst som man brukar få i Sverige. 

Efter röntgen blev det transport tillbaka till kliniken. 
Hugo slumrade till en stund och när han sedan vaknade så var han hungrig. Då fixade dem på kliniken hamburgare, pommes och cola från hotellet bredvid.

Först ville dem bara ha kvar Hugo en timme för observation men under den timmen ändrades detta till ett dygn.
Då började arbetet med att hitta ett sjukhus som dem kunde övernatta på. 
Vi fick välja mellan ett sjukhus i Shanghai (en bilresa på 4 timmar) eller ett sjukhus i Nanjing. Nackdelen med att välja ett i Nanjing var att OM det skulle bli kritiskt så är det ju som sagt 4 timmars bilresa. Det hinner hända väldigt mycket på dem timmarna. 
Vi tyckte att Hugo var såpass bra att vi valde ett sjukhus här i Nanjing. 

En megastor skillnad på att hamna på sjukhus i Kina och på ett sjukhus i Sverige är att här i Kina får du tillgång till ett rum och läkarvård övrigt ingår ej. Alltså man får själv ta med sig toalettpapper, vatten, mat och sängkläder. 
Jonas chaufför fick åka till McDonalds och fixa det som behövdes.
                                                                                         


                                                                                               Hugos lilla hjärna

Detta var ambulansen. Inga bälten och den körde med blinkande ljus och ljud hela vägen. 
I Sverige om en ambulans vill köra om så kör man ju åt sidan i möjligaste mån men här blir ambulansen istället prejad av privatbilister. Ingen respekt här inte....

Jag och Gustav åkte ner på lördag lunch och stannade tills överläkaren hade sagt sitt. Vid 16- tiden var vi alla på väg hem igen! Lycka! 

I väntan på överläkaren. 

Som 6-åring är det vääääldigt svårt att förstå att man inte får göra vissa saker. Hugo kunde inte förståååååå varför han inte fick spela spel på Ipaden. Inte helt ok att heller titta på film men kortare stunder tillät vi att  han faktiskt fick titta lite på film...Allt för husfridens skull.

På måndagen åkte vi bil till Shanghai för att hämta min mamma och pappa som kom med flyget från Sverige.

Eftersom det är en stor helg för kineserna. Dem firar Moon festival, Mid-Autumn Festival. Det är många kineser som åker till sina släktingar och därför fanns det inga tågbiljetter att få tag på.

Detta med trafiksäkerhet är inte Kinas starka sida. 

Alltså mycket kan jag tycka är konstigt med kineser och deras kultur men vad är det som säger att min västerländska kultur fungerar så mycket bättre? Det är väl egentligen vad man är van vid? 

I allafall, en sak som jag inte tycker är ok är att dem inte verkar ha bilstolar till sina barn. 

Och väldigt bristfällig bältesanvändning. Dem packar in sig i bilarna som om dem ska åka 20 km/h och då skulle det säkert fungera hyffsat om en krock skulle inträffa. 

MEN kör man i 120 km/h och krockar OCH dessutom har barn i knät i framsätet. HUVVA!

Vi såg en hel del barn som satt i knät utan bälte och gärna i framsätet och tyvärr körde vi förbi några bilolyckor också. Dessutom är det fyrfiliga motorvägar men ingen snabbfil eller slöfil utan man kryssar hej vilt mellan alla filerna och tutar för att visa att "här kommer jag".

 Vi visste att deras flyg var lite försenat så då tog vi och åkte till fakemarknaden och köpte lite mer eller mindre onödiga saker..

Nöjd och glad kille

Resan hade gått bra trots förseningen i Köpenhamn och dem var glada att vara framme. Och vi var jätteglada att dem kom hit. Vi tog det lite lugnt och åt hotellets goda buffé på kvällen och lite Happy hour med ost, kex och vin....

Efter frukosten på tisdagen begav vi oss till Science och Technology museum. Att vi inte skulle vara ensamma visste vi eftersom kineserna hade lov. Det var hur häftigt som helst! Vi hade kunnat gå där hur länge som helst men det var väldigt mycket folk och det var svårt att se överallt. I närheten av museet finns en fakemarknad och den besökte vi naturligtvis

Gick man bakom duken så var man med i filmen!

Häftig arkitektur

 Denna häftiga byggnad kallas "Kapsylöppnaren", eftersom den ser ut som en kapsylöppnare där uppe. Det är Shanghai World Financial Center och med sina 492 meter den högsta byggnaden på kinesiska fastlandet.

 

Mormor hade med sig pyssel.