Ja, vad säger man om veckan? Pepparkaksgubbar, svarta dockor och den fruktansvärda dödsskjutningen.....
Tänker inte utveckla det mer utan det får en att tänka till vad som är viktigt här i livet....
Jag är iallafall otroligt glad att jag har min familj i behåll och att jag får vara en del av deras liv. Ska försöka tänka mer för stunden och njuta av dagen......
I måndags åkte jag och Jonas iväg på julklappsjakt. Det är mysigt att få åka iväg bara han och jag. Vi fick köpt en del men det är en del kvar. Det tar vi en annan dag...;)).
I tisdags träffades jag, Malin och Camilla med våra barn hemma hos mig. Vi skulle göra julgodis som sen fröknarna i skolan skulle få. Det blev riktigt bra och jag tror det var en uppskattat present till lärarna också.
På kvällen var det ännu en avtackning/avfirning. Nu är det ännu en som står mig nära. Så typiskt! Vi har umgåtts flitigt med Malin och hennes familj under hösten. Och jag och Malin har powerwalkat så gott som varje vardag. Det bästa är ju att dem bor utanför Örebro så vi kommer alldeles säkert umgås när vi flyttar tillbaka till Sverige igen.
Kinaluften gör alla friska! Eller ja...konstigt iallafall att (peppar, peppar) barnen har inte varit sjuka på hela hösten! Hosta på sin höjd, men ingen feber. Det verkar vara samma för många familjer här.
I onsdags iallafall började jag känna att det är nog någon lite bacill i min kropp om spökar. Trött och frusen, ont i örat. Jag tog beslutet att inte träna på morgonen och la mig i sängen igen. Ett skönt beslut! Fick lite pluggat efter jag sovit. Kände mig lika trött på torsdagen så då fick det bli repris på onsdagen.
Härligt att jag kunde se Lucia på Ipaden på eftermiddagen! Jag kopplade in den till tv:n så kändes det nästan som man satt i Sverige.
På fredagen var det julavslutning. Det var storsamling med uppträdande från elever och rektorer. Riktigt bra! Och jag förstår inte hur drygt 100 elever (de yngsta som Gustav), föräldrar och lärare som tittade satt knäpptysta i 45 minuter! Vet ju själv hur det är på svenska skolor. Inte är det tyst inte....
Lördagen gick i slapphetens tecken. Jag fick gjort mycket på min projektplan som ska vara inlämnad imorgon. Det blev en mysdag som avslutades hemma hos Malin m familj. Egentligen skulle skräddaren ha kommit med kläder som vi beställt men han hade inte hunnit klart så det får bli på tisdag kväll istället....Den som väntar på nåt gott....;))
Söndagen (idag) var nog ännu mer en mysdag än i går. Jag sov middag typ 3 timmar!....Känner fortfarande bacillen så eftersom träningarna uteblir blir jag lite rastlös och orolig över att jag helt ska förfalla. Vill ju forsätta träna nu när det äntligen började ge resultat och det var roligt! Ja, ja....Som sagt...ska försöka njuta istället för att leta fel och brister...Lättare sagt än gjort.
Om en vecka från nu sitter svärföräldrarna och Jonas lillebror här med oss! Ska bli så roligt och vi ser fram emot det så mycket!
 |
| Så här fina cupcakes fick eleverna på avslutningen |
 |
| I min gamla hemstad Laholm har de en otroligt fin tradition med ridande Lucia. Det blir riktigt stämningsfullt. Det började redan 1962 och i år firar de alltså 50-års jubileum. |
 |
| Inte juligt utomhus här, men det är desto mysigare inomhus...... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar