The move to Nanjing and the return to Sweden: Vi flyttar ju till Sverige då behöver jag ju inte läsa engelska.....

Så sa Hugo i morse när vi pratade lite om vilka skolor runt Örebro som skulle kunna erbjuda engelska i 2:an...

Inte lätt när man är 7 år att inse att engelska är så otroligt bra att kunna....
Jag hoppas och tror att vilken skola Hugo än hamnar på så är skolan så professionell att han kan läsa engelska med någon årskurs över.

Tiden går fort nu. Jag trivs otroligt bra här (även om jag kivar lite med barnens skola). Det jag läser nu är så otroligt intressant att jag inte kan sluta läsa, inte sluta skriva och inte sluta kommentera mina studiekompisars uppgifter...Det går i en rasande fart!
Dessutom tittar vi på hus på hemnet och platserna pendlar beroende på vilket hus vi hittar...Det lutar åt södra Örebro hållet...just nu iallafall...:)

Veckan som gått då?
Jag och 10 andra föräldrar på skolan blev inbjudna till ett möte om skolan med skolans högste chef på tisdagen.
En väldigt bra form som jag tror att skolorna i Sverige skulle ta efter.
Det skulle väl vara ungefär som om rektorn sitter med några föräldrar i alla årskurser. I små grupper i olika konstelationer...Flera olika grupper i en vecka..Varje möte tog 1 1/2 timme.
Hela denna veckan har det varit såna här grupper som har diskuterat och pratat om hur man kan förbättra skolan. Det märks att skolan är allra bäst för de lite äldre barnen. Jag tror att det satsas mer på bra undervisning än på matro och aktiviteter/leksaker på rasterna. Undervisningen är ju jättebra även för de yngre barnen men det finns ingenting för de att göra på rasterna och som ni vet är så är matro inget att tala om på skolan.
Det är bara att vänta och se om åsikterna som uttrycktes från föräldrarna räknas....

På onsdagen bestämde jag och en annan svenska, som har en tjej i Hugos klass, att vi skulle gå och titta i matsalen på lunchen.
Först kom de allra minsta, 3 åringarna för att äta. Deras fröken, assistent och klassayi äter med de och de får äta ensamma större delen av deras tid. Sen kommer klasserna gåendes fint till matsalen men så fort de kommer in så är det som att släppa in kalvar på grönbete! Förutom Gustavs årskurs som leds fram av fröken till sitt bord så råder kaos. Många elever springer in i matsalen och stressar för att ta maten, stressar till nåt bord för att sitta ner några sekunder, utan nån sittande vuxen. Det finns vuxna i matsalen men jag vet inte riktigt vad deras uppgift är. Ingen verkar se vad eleverna äter för nåt. När vi var där satt en flicka och åt två kakor till lunch....
Kan också tänka mig att för barn som har lite svårt med kompisar inte alls vet vart de ska sitta...Jag kan på nåt sätt acceptera att de äldre årskurserna sätter sig vart de vill och utan vuxna men är det så snällt att låta 7-8- åringar ta de besluten? Dessutom kollade jag bullernivån och den låg på 84 decibel...ungefär som ljudet av motorsåg...Helt oacceptabelt! Jag VET att skolan håller på att lösa ljudnivån men det andra då?
Denna biten och att bo som vi gör är sååååå frustrerande! Jag är så glad att det finns lagar att rätta sig efter i Sverige och att det finns media att vända sig till när ingenting annat fungerar.
Vi får väl se vart detta slutar...;)

På fredagen cyklade jag och två andra bort till ett köpcentrum närheten för att äta lunch och visa den nya svenskan runt lite....
På kvällen åt vi mat på ett nytt ställe för oss men där blir det inget nytt besök för oss, tyvärr...
Dålig service, köttet var rått inuti...:(

Dessutom kände jag att en förkylning höll på att ta över min kropp...Det blev hemfärd och kura upp sig i soffan.
På lördagen blev det pluggande i sängen och små lurar emellanåt.

På söndagen mådde jag betydligt bättre så det blev en tur på stan och lunch på Blue Frog.

Då får vi se vad veckan bjuder på. Jonas har sverigebesök så honom ser vi väl inte röken av förrän på onsdagkväll. Här firas det moonfestival på torsdag och fredag så då är Jonas ledig. Däremot är det jobbdag på söndag....
Kika som vanligt in på min motionsblogg! Här!